1 Petrusbrevet 2

¹Så lägg bort all ondska, svek, hyckleri, avund och all slags förtal,

²och längta som nyfödda barn efter den rena andliga mjölken, så att ni genom den växer upp till frälsning,

³om ni har upplevt Herrens godhet.

⁴Och när ni kommer till honom, en levande sten som av människor blev förkastad men är utvald och dyrbar inför Gud,

⁵så blir också ni, som levande stenar, uppbyggda till ett andligt hus för att bli ett heligt prästerskap, som frambär andliga offer som är välbehagliga för Gud genom Jesus Kristus.

⁶För det står i Skriften: "Se, jag lägger i Sion en utvald sten, en dyrbar hörnsten, och den som tror på honom ska inte komma på skam."

⁷Detta dyrbara värde är då för er som tror; men för dem som inte tror, "En sten som byggnadsarbetarna förkastade, denna blev hörnstenen,"

⁸och, "En stötesten och en klippa till fall"; för de snubblar eftersom de är olydiga mot ordet, och till detta var de också bestämda.

⁹Men ni är ett utvalt släkte, ett kungligt prästerskap, ett heligt folk, ett folk som tillhör Gud, för att ni ska förkunna hans härliga gärningar, han som har kallat er från mörkret till sitt underbara ljus;

¹⁰för ni var en gång inte ett folk, men nu är ni Guds folk; ni hade inte fått barmhärtighet, men nu har ni fått barmhärtighet.

¹¹Älskade, jag uppmanar er, som främlingar och pilgrimer, att avstå från syndiga begär, som för krig mot er själ.

¹²Håll ert uppförande utmärkt bland hedningarna, så att de, i det som de förtalar er som onda, kan på grund av era goda gärningar, när de ser dem, prisa Gud på besöksdagen.

¹³Underordna er för Herrens skull varje mänsklig myndighet, vare sig det är kungen som den högsta myndigheten,

¹⁴eller ståthållare, som är sända av honom för att skipa rättvisa åt dem som gör fel och prisa dem som gör rätt.

¹⁵För det är Guds vilja att genom att göra gott ska ni tysta de okunniga människornas oförståndiga prat.

¹⁶Lev som fria människor, men använd inte er frihet som en täckmantel för ondska; lev som Guds tjänare.

¹⁷Hedra alla människor, älska brödraskapet, frukta Gud, hedra kungen.

¹⁸Tjänare, underordna er era herrar med all respekt, inte bara de som är goda och milda, utan även de som är hårda.

¹⁹För det är lovvärt om någon uthärdar smärtan av orättvist lidande eftersom de är medvetna om Gud.

²⁰För vad är det för förtjänst om, när ni syndar och blir hårt behandlade, ni uthärdar det med tålamod? Men om ni gör det rätta och lider för det och uthärdar det med tålamod, finner detta nåd hos Gud.

²¹För till detta blev ni kallade, eftersom Kristus också led för er, och lämnade er ett exempel, så att ni skulle följa i hans fotspår,

²²Han som inte gjorde något fel, och inget falskt fanns i hans mun;

²³och när han blev hånad, hämnades han inte; när han led, hotade han inte, utan överlämnade sig åt honom som dömer rättvist;

²⁴och han själv bar våra synder i sin kropp på korset, så att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten; genom hans sår har ni blivit helade.

²⁵För ni var som får som hade gått vilse, men nu har ni vänt tillbaka till era själars herde och vårdare.