2 Moseboken 2

¹Nu gick en man från Levis stam och gifte sig med en levitisk kvinna.

²Kvinnan blev gravid och födde en son; när hon såg att han var ett vackert barn, gömde hon honom i tre månader.

³När hon inte längre kunde gömma honom, tog hon en papyruskorg, beströk den med tjära och beck, lade barnet i den och satte den bland vassen vid Nilens strand.

⁴Hans syster stod på avstånd för att se vad som skulle hända med honom.

⁵Faraos dotter kom ner för att bada i Nilen, och hennes tjänarinnor gick längs flodstranden. Hon såg korgen bland vassen och skickade sin slavflicka för att hämta den.

⁶När hon öppnade den, såg hon det gråtande barnet och kände medlidande med honom och sade: "Detta är ett av de hebreiska barnen."

⁷Då sade hans syster till Faraos dotter: "Ska jag gå och kalla en hebreisk kvinna som ammar, för att amma barnet åt dig?"

⁸"Gå," svarade Faraos dotter. Så flickan gick och kallade barnets mor.

⁹Faraos dotter instruerade henne: "Ta detta barn och amma honom åt mig, och jag ska betala dig." Så kvinnan tog barnet och ammade honom.

¹⁰När barnet blev äldre, tog hon honom till Faraos dotter, och han blev hennes son. Hon gav honom namnet Mose och sade: "Jag drog honom upp ur vattnet."

¹¹På den tiden, när Mose hade vuxit upp, gick han ut till sitt folk och såg deras hårda arbete, och han såg en egyptier slå en hebre, en av hans egna folk.

¹²Han såg sig omkring och när han inte såg någon, slog han ihjäl egyptiern och gömde honom i sanden.

¹³Nästa dag gick han ut och märkte två hebreer i konflikt. Han frågade den som hade fel: "Varför slår du din medhebre?"

¹⁴Mannen svarade: "Vem har gjort dig till vår härskare och domare? Tänker du döda mig som du dödade egyptiern?" Då blev Mose rädd och tänkte: "Sannerligen är saken känd."

¹⁵När Farao hörde om detta, sökte han döda Mose, men Mose flydde från Farao och bosatte sig i landet Midjan, där han satte sig vid en brunn.

¹⁶Prästen i Midjan hade sju döttrar, som kom för att hämta vatten och fylla trågen för att vattna sin fars hjord.

¹⁷Några herdar kom och drev bort dem, men Mose reste sig, hjälpte dem och vattnade deras hjord.

¹⁸När flickorna återvände till sin far Reuel, frågade han: "Varför har ni kommit tillbaka så tidigt idag?"

¹⁹De svarade: "En egyptier räddade oss från herdarna; han drog till och med vatten åt oss och vattnade hjorden."

²⁰"Var är han?" frågade Reuel sina döttrar. "Varför lämnade ni honom? Bjud in honom att äta med oss."

²¹Mose gick med på att stanna hos mannen, som gav sin dotter Sippora till Mose som hustru.

²²Sippora födde en son, och Mose gav honom namnet Gershom och sade: "Jag har blivit en främling i ett främmande land."

²³Under den långa tiden dog kungen av Egypten. Israeliterna suckade under sitt slaveri och ropade, och deras rop på hjälp på grund av deras slaveri nådde Gud.

²⁴Gud hörde deras suckan och kom ihåg sitt förbund med Abraham, Isak och Jakob.

²⁵Gud såg på israeliterna och tog notis om dem.