Markus 1

¹Början av evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son,

²som det står skrivet hos profeten Jesaja: “Se, jag sänder min budbärare framför dig, som skall bereda din väg;

³En röst ropar i öknen: ‘Bered väg för Herren; gör hans stigar raka i ödemarken’”

⁴Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade ett dop i omvändelse för syndernas förlåtelse.

⁵Hela Judéens landsbygd och alla Jerusalems invånare gick ut till honom. De bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan.

⁶Johannes var klädd i kamelhår med ett läderbälte runt midjan, och han åt gräshoppor och vildhonung.

⁷Och han förkunnade: “Efter mig kommer en som är mäktigare än jag, vars sandalremmar jag inte är värdig att böja mig ner och knyta upp.

⁸Jag döper er med vatten, men han skall döpa er i den helige Ande.”

⁹Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan.

¹⁰Så snart Jesus steg upp ur vattnet, såg han himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva.

¹¹Och en röst från himlen sade: “Du är min älskade Son; i dig har jag min glädje.”

¹²Genast drev Anden honom ut i öknen,

¹³och han var i öknen i fyrtio dagar och frestades av Satan. Han var med de vilda djuren, och änglar betjänade honom.

¹⁴Efter att Johannes hade blivit fängslad, gick Jesus till Galileen och förkunnade Guds evangelium.

¹⁵“Tiden är fullbordad,” sade han. “Guds rike är nära. Omvänd er och tro på evangeliet!”

¹⁶När Jesus gick längs Galileiska sjön såg han Simon och hans bror Andreas kasta ut ett nät i sjön, för de var fiskare.

¹⁷“Kom, följ mig,” sade Jesus, “så skall jag göra er till människofiskare.”

¹⁸Utan att tveka lämnade de genast sina nät och följde honom.

¹⁹När han hade gått lite längre, såg han Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes i en båt, där de satt och lagade sina nät.

²⁰Han kallade dem utan dröjsmål, och de lämnade sin far Sebedeus i båten med de anställda och följde honom.

²¹De kom till Kapernaum, och genast på sabbaten gick Jesus in i synagogan och började undervisa.

²²Folket blev häpna över hans undervisning, för han undervisade dem som en som hade auktoritet, inte som de skriftlärda.

²³Just då ropade en man i deras synagoga, som var besatt av en oren ande,

²⁴“Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är — Guds Helige!”

²⁵Jesus tillrättavisade honom och sade: “Var tyst! Kom ut ur honom!”

²⁶Den orena anden skakade mannen våldsamt och kom ut ur honom med ett högt skrik.

²⁷Alla blev så förvånade att de frågade varandra: “Vad är detta? En ny undervisning — med auktoritet! Han befaller till och med de orena andarna, och de lyder honom.”

²⁸Genast spred sig ryktet om honom över hela Galileens område.

²⁹När de lämnade synagogan, gick de med Jakob och Johannes till Simons och Andreas hus.

³⁰Simons svärmor låg till sängs med feber, och de berättade genast för Jesus om henne.

³¹Så han gick till henne, tog henne i handen och hjälpte henne upp. Febern lämnade henne, och hon började betjäna dem.

³²På kvällen, efter solnedgången, förde folket till Jesus alla som var sjuka och de som var besatta av demoner.

³³En stor skara av staden samlades vid dörren,

³⁴och Jesus botade många som led av olika sjukdomar. Han drev också ut många demoner, men han tillät inte demonerna att tala eftersom de kände igen honom.

³⁵Mycket tidigt på morgonen, medan det ännu var mörkt, steg Jesus upp, lämnade huset och gick till en enslig plats där han bad.

³⁶Simon och hans följeslagare gick för att leta efter honom,

³⁷och när de fann honom, sade de: “Alla söker efter dig!”

³⁸Jesus svarade: “Låt oss gå till en annan plats — till de närliggande byarna — så att jag kan predika där också. Det är därför jag har kommit.”

³⁹Så han vandrade genom hela Galileen, predikade i deras synagogor och drev ut demoner.

⁴⁰En man med spetälska kom till honom och bad på sina knän: “Om du vill, kan du göra mig ren.”

⁴¹Fylld av medlidande, räckte Jesus ut handen och rörde vid mannen. “Jag vill,” sade han. “Bli ren!”

⁴²Genast lämnade spetälskan honom, och han blev renad.

⁴³Jesus skickade iväg honom genast med en sträng varning:

⁴⁴“Se till att du inte berättar detta för någon. Men gå, visa dig för prästen och offra de offer som Mose har befallt för din rening, som ett vittnesbörd för dem.”

⁴⁵Men han gick ut och började tala fritt, sprida nyheten. Som ett resultat kunde Jesus inte längre gå in i en stad öppet utan stannade utanför på avskilda platser. Ändå kom folket till honom från alla håll.