1 Korintierbrevet 12

¹Nu, angående andliga gåvor, kära vänner, vill jag inte att ni ska vara okunniga.

²Ni är medvetna om att när ni var icke-troende, blev ni vilseledda till de stumma avgudarna, hur ni än blev ledda.

³Därför förklarar jag för er att ingen som talar genom Guds Ande säger: "Jesus är förbannad," och ingen kan säga: "Jesus är Herre," utom genom den Helige Ande.

⁴Nu finns det olika slags gåvor, men samma Ande.

⁵Och det finns olika slags tjänster, men samma Herre.

⁶Det finns olika slags verksamheter, men det är samma Gud som utför allt i alla.

⁷Men åt varje person ges Andens uppenbarelse till nytta för alla.

⁸För åt en ges visdomens ord genom Anden, och åt en annan kunskapens ord genom samma Ande;

⁹Åt en annan, tro genom samma Ande; och åt en annan, gåvor att bota genom den ena Anden,

¹⁰Och åt en annan att utföra mirakler, och åt en annan profetia, och åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan olika slags språk, och åt en annan tolkning av språk.

¹¹Men en och samma Ande är verksam i alla dessa, och fördelar åt var och en individuellt som Han vill.

¹²För liksom kroppen är en och har många delar, och alla kroppens delar, fastän många, är en kropp, så är också Kristus.

¹³För genom en Ande blev vi alla döpta till en kropp, vare sig judar eller greker, vare sig slavar eller fria, och vi blev alla gjorda att dela en Ande.

¹⁴För kroppen består inte av en del, utan av många.

¹⁵Om foten säger: "Eftersom jag inte är en hand, hör jag inte till kroppen," är den inte för den skull mindre en del av kroppen.

¹⁶Och om örat säger: "Eftersom jag inte är ett öga, hör jag inte till kroppen," är det inte för den skull mindre en del av kroppen.

¹⁷Om hela kroppen vore ett öga, vad skulle hända med hörseln? Om hela vore hörsel, vad skulle bli av luktsinnet?

¹⁸Men nu har Gud placerat delarna, var och en av dem i kroppen, precis som Han ville.

¹⁹Om alla vore en enda del, var skulle kroppen vara?

²⁰Ändå, som det är, finns det många delar, men en kropp.

²¹Och ögat kan inte säga till handen: "Jag behöver dig inte"; inte heller kan huvudet säga till fötterna: "Jag behöver er inte."

²²Tvärtom, det är mycket mer så att de delar av kroppen som verkar svagare är oumbärliga;

²³Och de delar av kroppen som vi anser mindre hedervärda, på dessa ger vi större heder, och våra mindre presentabla delar behandlas med större anständighet,

²⁴Medan våra mer presentabla delar inte har behov av det. Men Gud har så sammansatt kroppen, och gett större heder åt den del som saknade,

²⁵Så att det inte ska finnas någon splittring i kroppen, utan att delarna ska ha lika omsorg om varandra.

²⁶Och om en del av kroppen lider, lider alla delarna med den; om en del blir ärad, gläder sig alla delarna med den.

²⁷Nu är ni Kristi kropp, och individuellt delar av den.

²⁸Och Gud har utsett i kyrkan, först apostlar, för det andra profeter, för det tredje lärare, sedan mirakler, sedan gåvor att bota, hjälp, administrationer och olika slags språk.

²⁹Alla är inte apostlar, eller hur? Alla är inte profeter, eller hur? Alla är inte lärare? Alla är inte undergörare?

³⁰Alla har inte gåvor att bota, eller hur? Alla talar inte språk, eller hur? Alla tolkar inte, eller hur?

³¹Men sträva ivrigt efter de större gåvorna. Och ändå, jag ska visa er en mycket bättre väg.