Jeremia 51

¹"Detta är Herrens budskap angående Babylon, om babyloniernas land, genom profeten Jeremia:

²"'Förkunna och proklamera bland nationerna, res en fana; proklamera det och dölj det inte, säg: "Babylon har blivit intaget, Bel har blivit skamfylld, Marduk har blivit krossad; hennes bilder har blivit skamfyllda, hennes avgudar har blivit krossade."

³För ett folk från norr har kommit upp mot henne; det ska göra hennes land till en ödemark, en skrytsam skara; hennes invånare ska drivas bort, både människa och djur.

⁴"'I de dagarna och vid den tiden,' förklarar Herren, 'ska ljudet av prasslande vingar höras i babyloniernas land, för jag för med mig förstörelse över dem från landets norr.

⁵"Till Babylon invånaren, till kaldéernas land, vars forna ära har förgåtts— Tala och säg, "De unga männen är slagna ner på gatorna, och deras kläder är lämnade i skam.

⁶"'Förbered för krig mot henne! Låt alla som hanterar plogen vända tillbaka och passera förbi i full rustning.

⁷"'Varför ta på de finaste kläderna, i strävan att bli särskild? Ni som hanterar bågen, sätt på er hjälmen! Skona inte svärdet; håll inte tillbaka några pilar! Ett folk kommer från norr, Och en stor kung ska resa sig från jordens avlägsna delar.

⁸Han har slagit upp sina befälstält, Täckte sina samlingsplatser, Han har gått upp till henne, och hennes unga män har fallit på hennes gator.

⁹"'O båge av de mäktiga ska brytas, och de som flyr ska gå sårade; För Herren "har utformat en dom mot Babylon, För att förstöra kaldéernas land; Och landet ska bli ett föremål för ödeläggelse, utan invånare."

¹⁰O ni som bor vid många vatten, rik på skatter, er ände har kommit, Måttet av er förstörelse.

¹¹"'Herren av härskaror har svurit vid sig själv: "Sannerligen, jag ska fylla dig med män som gräshoppor, Och med en sådan mängd människor att deras ljud ska förvåna dig.

¹²Ni ska äta, bli mätta och prisa Herren er Gud, För han har gett er ert hjärtas önskan." Han utvidgar ert område, Och ger er frihet till ert namns ära.

¹³"'För Herren säger, "Se, jag ska försvara din sak Och ta hämnd för dig. Jag ska torka upp hennes hav och göra hennes källor torra.

¹⁴"'Och Babylon ska bli en hög, en boning för schakaler, en ödeläggelse.

¹⁵Som byar som inte är bebodda, ett torrt land och öken.

¹⁶"'Jag ska driva ut från henne de som gläds åt hennes styrka, Och hennes folk ska tyngas ner av dårskap; Hennes tjänstemän och hennes visa män ska bli dårar.

¹⁷Sedan ska jag sätta främlingar över henne, Och de onda ska vara i hennes mitt; Jag ska få deras ondska att upphöra, Och ljudet av deras sånger ska inte höras mer.

¹⁸Jag ska göra Babylon till en egendom för igelkotten, Och vattenpölar, Jag ska sopa henne med förstörelsens kvast,' Säger Herren av härskaror.

¹⁹"'Havet har kommit upp över Babylon; Hon har blivit täckt av dess dånande vågor.

²⁰"'Gå ut från hennes mitt, mitt folk! Och var och en rädda sitt liv från Herrens vreda vrede.

²¹"'Res en fana på Babylons murar! Förstärk vakten, Placera utkiken, Skicka ambassadörerna, Stanna inte! Framåt hästarna, Sätt er upp på hästarna! Samla de mäktiga!

²²"'Skicka ut bågskyttarna! Skynda och ställ er mot henne runtomkring; Låt ingen undkomma! Återgälda henne i enlighet med hennes gärningar; Gör mot henne precis som hon har gjort.

²³"'Skär av andan från hennes utsträckta arm; Låt Herren återföra hennes missgärning till henne.

²⁴"'Jag ska sprida hennes söner och döttrar Till folket i varje hörn; Jag ska ge Babylon En plåga av hjärtat, av sorger och av klagorop.

²⁵"'Jag är emot dig, du förödande berg, Som förstör hela jorden," säger Herren; "Och jag ska sträcka ut min hand mot dig, Och rulla dig ner från klipporna, Och ska göra dig till ett bränt berg.

²⁶Sedan ska ingen sten tas Från dig för ett minnesmärke, Inte heller ska du återuppbyggas, För jag ska göra Babylon till en ödeläggelse för alltid."

²⁷"Res en fana i landet! Blås i trumpeten bland folken! Förbered nationerna för strid mot henne! Kalla mot henne kungarikena, araméerna, gebaliterna, Ammoniterna och moabiterna, mot henne, Folket av whobbeth och Thammuz, Mot henne, nationerna av hela landets ansikte.

²⁸"'Ja, samla tillsammans mot henne kungarikena av Ararat, Minni och Ashkenaz; Utnämn bågskyttar mot henne; Ge befallningen att förstöra henne! Skicka hästarna, sätt dem i rörelse! Gå upp, krigare, och svep er med er skam!

²⁹"'Herren har uppväckt en ande av medernas kungar; Från ett avlägset land har de kommit, och jag ska få dem att röra sig mot henne; Ingen ska bry sig om silver, inte heller glädjas åt guld.

³⁰Deras bågar ska slakta de unga männen; De ska inte ha någon nåd med livets frukt; Deras öga ska inte skona barn.

³¹"'Och Babylon ska bli en hög i det öde landet, Ett byte och ett dilemma för nationerna.

³²Havet har kommit upp över Babylon; Hon är täckt av dess dånande vågor.

³³"'Hennes städer har blivit en ödeläggelse, Ett torrt land och öken, ett land där ingen bor, Inte heller passerar någon av mänskligheten förbi.

³⁴"'Och jag ska straffa Bel i Babylon, Och jag ska föra ut den snidade bilden av Marduk, och de avgudadyrkande prästerna, Tillsammans med dem som tillber dem samtidigt, Så att de blir dårskap och ett fångat byte.

³⁵"'O ni som bor vid många vatten, rik på skatter, Er ände har kommit, måttet av er förstörelse.

³⁶"'Herren har talat: "Sannerligen, jag ska fylla dig med män Som gräshoppor, och de ska höja ett stridsrop Mot dig.

³⁷"'De ska höja ett rop mot dig, Som en som höjer ett hotfullt stridsrop på bergen; För Herren har tagit dig Och plågat dig med ljudet av din pil.

³⁸"'Men hennes unga män ska falla på hennes gator, Och alla hennes krigare ska förstöras på den dagen,' Förklarar Herren.

³⁹"'Se, jag är emot dig, du arroganta,' Förklarar Herren Gud av härskaror, "För din dag har kommit, tiden då jag ska straffa dig.

⁴⁰Den arroganta ska snubbla och falla Utan någon att resa honom upp, Och jag ska sätta eld på hans städer, Och de ska brännas.

⁴¹"'Jag ska hämnas; Jag ska inte visa nåd; Och deras egna ögon ska ha satanisk glans vid avrättningen.'"

⁴²"'Ställ er i ordning mot Babylon på alla sidor, Alla som böjer bågen, skjut mot henne; Skona inte era pilar! För hon har syndat mot Herren.

⁴³"'Se, Herren för med sig dem som reser sig som nordanvinden; Och de ska driva bort henne som stormen.

⁴⁴Höga portar och bronsstänger ska krossas! Kungen och furstarna ska sitta där i skam; De ska stänga in sig och klättra på murarna, Men jag ska tända en eld i deras hakor, Och den ska förtära dem."

⁴⁵"'Gå ut från hennes mitt, mitt folk! Låt alla rädda sitt liv från Herrens vreda vrede.

⁴⁶"'Böj ert öra och kom till mig; Lyssna, och ert liv ska bevaras.

⁴⁷Se, jag ska uppväcka och föra mot Babylon En samling av stora nationer från landets norr—

⁴⁸De ska slå läger mot henne; De ska ha mur och ramp, och skjuta mot henne med pilar från marken.

⁴⁹De ska resa en belägringsramp, De ska bygga en mur, De ska gå in genom hennes portar, Som män som bryter in i en stad.

⁵⁰Men de ska bli fångade, deras pil ska inte vända tillbaka, Och bågsträngen ska brytas, För Herren är en Gud av vedergällning; Han ska återgälda i fulla mått.

⁵¹"'Se, jag uppväcker mot dem Medernas folk, som inte har någon respekt för silver; Vad gäller guld, de har ingen glädje i det.

⁵²Deras bågar ska slakta de unga männen; De ska inte ha någon nåd med livets frukt; Deras öga ska inte skona barn.

⁵³"'Och Babylon ska bli en hög i öknen, Ett torrt land och en ödemark, Ett land där ingen människa bor eller passerar igenom.

⁵⁴"'Jag ska ge vedergällning till Babylon och till alla invånare i Kaldéen För all deras ondska som de har gjort i Sion inför era ögon,' Förklarar Herren.

⁵⁵Ni som har undkommit kaldéernas svärd, Segla iväg för att bebo dem, Och begrav i jorden era kläder, Göm dem från förtryckarens ansikte.

⁵⁶För Herren har utsett en dag Av hämnd—Han har indignation mot Babylon; Och kraften av hennes slagna ska falla i hennes mitt.

⁵⁷Och hela jorden ska skaka vid ljudet av hennes fall, Vid ljudet av ett rop, vid ljudet av ett rytande; "För hennes röst har ljudit som havet; För hon har talat som draken, Ropar mot Sion, Kastar hot, höjer sin röst våldsamt.

⁵⁸Därför ska Herrens slagna falla på den dagen Från ena änden av jorden till den andra; De ska inte begråtas, Inte samlas, Inte begravas; De ska bli gödsel på marken.

⁵⁹"Vidare, det ord som profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neriah, son till Mahseiah, när han gick med Sidkia, Juda kung, till Babylon under hans fjärde regeringsår var:

⁶⁰För så sade Herren till Jeremia: 'Ta en stor rulle och skriv på den alla de ord som jag har talat mot Babylon och mot alla nationerna, från den dag jag först talade om dem, ända till denna dag.'

⁶¹Dessutom, bind en sten till den och kasta den i Eufratfloden,

⁶²och säg, "Så ska Babylon sjunka och inte resa sig igen, på grund av den katastrof som jag för med mig över henne. Och om de frågar dig, 'Varför har du gjort så?' då ska du säga till dem, 'För Herren har talat och lovat att göra dessa saker.'

⁶³"Och när du har läst denna rulle, bind en sten till den och kasta den i Eufratfloden,

⁶⁴och säg, 'Så ska Babylon sjunka och inte resa sig igen På grund av den katastrof som jag för med mig över henne,'" Förklarar Herren.