Lukas 4

¹Jesus, fylld av den Helige Ande, återvände från Jordan och leddes av Anden ut i öknen,

²där han i fyrtio dagar frestades av djävulen. Han åt ingenting under de dagarna, och när de var slut blev han hungrig.

³Djävulen utmanade honom: "Om du är Guds Son, säg till denna sten att bli bröd."

⁴Jesus svarade: "Det står skrivet: 'Människan skall inte leva bara av bröd.'"

⁵Djävulen tog honom upp och visade honom alla världens riken i ett ögonblick.

⁶Och han sade till honom: "Jag skall ge dig all deras makt och härlighet; den har överlämnats till mig, och jag kan ge den till vem jag vill.

⁷Om du faller ner och tillber mig, skall allt detta bli ditt."

⁸Jesus svarade: "Det står skrivet: 'Du skall tillbe Herren din Gud och endast tjäna honom.'"

⁹Djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom på tempelspetsen. "Om du är Guds Son," sade han, "kasta dig ner härifrån;

¹⁰för det står skrivet: 'Han skall befalla sina änglar att vaka över dig,'

¹¹och, 'De skall bära dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten.'"

¹²Jesus svarade: "Det är sagt: 'Du skall inte fresta Herren din Gud.'"

¹³När djävulen hade avslutat alla frestelser, lämnade han honom till en mer läglig tid.

¹⁴Jesus återvände till Galileen i Andens kraft, och ryktet om honom spreds genom hela den omgivande regionen.

¹⁵Han undervisade i deras synagogor, och alla prisade honom.

¹⁶Han kom till Nasaret, där han hade vuxit upp, och på sabbaten gick han in i synagogan, som han brukade. Han reste sig för att läsa,

¹⁷och profeten Jesajas bokrulle gavs till honom. När han rullade upp den, fann han platsen där det står skrivet:

¹⁸"Herrens Ande är över mig, eftersom han har smort mig till att förkunna glädjebud för de fattiga. Han har sänt mig att utropa frihet för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet,

¹⁹att förkunna ett nådens år från Herren."

²⁰Sedan rullade han ihop bokrullen, gav den tillbaka till tjänaren och satte sig. Allas ögon i synagogan var riktade mot honom.

²¹Han började med att säga till dem: "Idag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som lyssnar."

²²Alla talade väl om honom och förundrades över de nådefulla ord som kom från hans läppar. "Är inte detta Josefs son?" frågade de.

²³Jesus sade till dem: "Säkert kommer ni att citera detta ordspråk för mig: 'Läkare, bota dig själv!' Och ni kommer att säga: 'Gör här i din hemstad vad vi har hört att du gjorde i Kapernaum.'"

²⁴"Sannerligen säger jag er," fortsatte han, "ingen profet är erkänd i sin egen stad.

²⁵Jag försäkrar er att det fanns många änkor i Israel på Elias tid, när himlen var stängd i tre år och sex månader och det var en svår hungersnöd i hela landet.

²⁶Ändå sändes Elia inte till någon av dem, utan till en änka i Sarefat i Sidons land.

²⁷Och det fanns många spetälska i Israel på profeten Elisas tid, men ingen av dem blev renad—endast Naaman från Syrien."

²⁸Alla i synagogan blev rasande när de hörde detta.

²⁹De reste sig, drev ut honom ur staden och förde honom till kanten av den kulle som staden var byggd på, för att kasta ner honom.

³⁰Men han gick genom folkmassan och fortsatte sin väg.

³¹Sedan reste han till Kapernaum, en stad i Galileen, och på sabbaten undervisade han folket.

³²De var förundrade över hans undervisning, eftersom hans budskap förmedlades med auktoritet.

³³I synagogan fanns en man besatt av en demon, en oren ande. Han ropade högt,

³⁴"Låt oss vara! Vad vill du oss, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att förgöra oss? Jag vet vem du är—Guds Helige!"

³⁵Jesus tillrättavisade honom och sade: "Var tyst och kom ut ur honom!" Då kastade demonen mannen ner inför dem alla och kom ut utan att skada honom.

³⁶Alla blev förundrade och sade till varandra: "Vilka ord är dessa! Med auktoritet och makt befaller han orena andar och de kommer ut!"

³⁷Och ryktet om honom spred sig i hela den närliggande regionen.

³⁸Jesus lämnade synagogan och gick till Simons hem. Simons svärmor låg sjuk i hög feber, och de bad Jesus att hjälpa henne.

³⁹Så han stod över henne och tillrättavisade febern, och den lämnade henne. Hon reste sig genast och började betjäna dem.

⁴⁰Vid solnedgången kom alla som hade sjuka med olika sjukdomar till honom; och han lade sina händer på var och en och botade dem.

⁴¹Demoner kom också ut ur många människor och ropade: "Du är Guds Son!" Men han tillrättavisade dem och tillät dem inte att tala, eftersom de visste att han var Messias.

⁴²Vid gryningen gick Jesus ut till en enslig plats. Folket sökte efter honom och när de kom till där han var, försökte de hindra honom från att lämna dem.

⁴³Men han sade: "Jag måste förkunna Guds rikes glada budskap även för de andra städerna, för det är därför jag har blivit sänd."

⁴⁴Och han fortsatte att predika i Judeens synagogor.